Stockholm

Så har vi avverkat tre kursdagar i Stockholm. Vi bodde på Scandic Star i Sollentuna. Ett fantastiskt hotell! Rummet var som en mindre svit; ett vardagsrum med soffa, skrivbord och TV och ett sovrum med dubbelsäng och ännu en TV. Badrummet var jättestort och innehöll både badkar och duschhörn. Jag nyttjade båda! På kvällarna serverades middag på SJ:s bekostnad och på mornarna åt vi naturligtvis en gedigen hotellfrukost som innehöll det mesta.

Tisdag och onsdag hade vi Claes som lärare. Dag 1 ägnades åt brand och brandövningar och det var enormt lärorikt. Vi såg på filmer med diverse otäcka bränder och fick sedan pröva att släcka med olika tekniker; vatten, skum, kolsyra och pulver. En sak som Claes verkligen fick oss att förstå var hur farlig röken egentligen är. Att ett enda andetag gör att vi omedelbart börjar hyperventilera och därmed blir det fysiologiskt omöjligt att hålla andan, hur mycket vi än skulle vilja. Och börjar man andas in en massa rök är det snart kört. Vet man det så kryper man UNDER röken redan från början. Vi fick öva på det på ett ganska verklighetstroget sätt: Vår kurslokal låg i Hagalund, som är en stor depå för SJ. Det står därmed en massa tåg och vagnar uppställda där och vi kunde därför kliva ombord på ett x2000-tåg och leka rökfylld vagn. Halva gänget fick fungera som avsvimmade passagerare som blockerade mittgången och vi andra skulle krypande ta oss genom hela vagnen utan att resa oss opp. För att ytterligare illustrera att det var rökigt och därmed mörkt i vagnen hade vi ögonbindlar för ögonen. Utan att se ett smack och utan att resa oss upp skulle vi dessutom klara av att öppna alla innerdörrar och försöka ta oss till nästa vagn så fort som möjligt. Det var svårt. Och tungt! Och man blev snabbt förvirrad av att inte se något, så det var jättenyttigt att ha fått prova på under ordnade former. När man inte ser något så är en tågvagn extremt lång också. Jag trodde aldrig jag skulle komma fram...

Andra dagen lärde vi oss "allt" om D-HLR och sjukdomar av olika slag. D står för defibrillator, dvs hjärtstartare. Visste du att varje dag får ca 25 personer hjärtstopp i Sverige? En hjärtstartare är det enda som kan rädda dej vid ett hjärtstopp. Det är således livsviktigt att kunna. HLR står för hjärt-lungräddning. Det måste man också träna på med jämna mellanrum. På SJ gör alla det vart femte år. Vi övade på dockor och på varandra. Vi lärde oss även Heimlichmanövern, som är den metod man använder ifall någon har satt något i halsen och inte kan andas. Vidare måste vi veta hur man agerar ifall en passagerare får stroke, ett astmaanfall, epilepsianfall, insulinkänning eller något annat akut. Bränner sej, klämmer sej eller bryter armar och ben osv. Jätteintressant! Och som tur är inte jättevanligt.

Jag känner mej ganska säker på att jag kommer att agera lugnt och tryggt ifall det skulle hända nåt på ”mitt” tåg i framtiden. Dels vet jag redan att jag agerat på ett bra sätt då mina egna barn råkat ut för olika trauman, dels har jag nu ännu mera kunskap än jag hade innan. Och kunskap ger trygghet, så är det ju.

Torsdag förmiddag hade vi ergonomi med Linus. Oerhört intressant det också. Vi fick massor av konkreta tips på hur vi kan träna upp våra kroppar så att dom tar mindre stryk i arbetet ombord. Vi fick också klart för oss att SJ verkligen satsar på friskvård och förebyggande arbete. Att det dels finns en friskvårdspeng, men också gott om träningsmöjligheter på de olika ”hemmastationerna”. Gött!

Efter lunch åkte vi in till Stockholms centralstation för att prova ut uniformer med Ronny. För oss damer gäller att vi ska ha byxa, kjol, skjorta, väst, kavaj och kappa. Ja inte samtidigt naturligtvis men det var dessa plagg vi skulle prova ut rätt storlek på. Vi fick prova många gånger innan dom satt som en smäck. Jättesnyggt blev det och till slut hade alla fyllt i varsin beställningslista. Det kommer att bli rena julafton när kläderna levereras. Vi passade också på att åka till den skoaffär som SJ har avtal med och prova ut skor. Skorna måste vara svarta och de måste vara av läder och det får inte vara snörskor ifall dam har tänkt att ha kjol. Jag hittade ett par underbart sköna Eccoskor. Kolla!

Jag är helnöjd med våra Stockholmsdagar. Nu börjar jag verkligen bli taggad på att få börja åka tåg som annat än passagerare!