Knappt en Kotte!

Idag åkte jag dubbeldäckare till Hallsberg med Lars. Lars hade vi som instruktör när det gällde elsäkerhet och sånt. Det kändes väldigt tryggt att ha en såpass kompetent kollega. Det var nästan så att jag tänkte att OM det nu ska behöva hända nåt, typ evakuering eller så, så kunde det ju gärna få lov att göra det när man åker med en "expert". På bilden visar Lars hur man sätter fast kontaktdonen. Det gör man när det har hänt nåt och man blir stående ute på banan och måste stoppa andra tåg från att passera. Det blir som en stoppsignal. Den här lilla privatlektionen med en annan kollega hade han strax innan vi åkte!

Men det hände förstås ingenting. Resan gick som på räls (!!) och det var inga konstigheter alls.

Det var i själva verket en lugn resa med extremt lite resenärer. Därför blev jag glatt överraskad över att hitta en kär gammal vän i en av vagnarna! När det nu var en så lugn resa så hade jag tid att sitta ner och småprata lite. Det var kul! Och eftersom vännen är en tai chi-vän så kom jag osökt att tänka på min otroligt förbättrade balans.

Att tai chi skulle hjälpa mej med balansen på tågen hade jag nog tänkt mej. Men jag hade faktiskt inte tänkt på att det kunde gälla åt andra hållet! Men jag har de senaste dagarna insett att jag har blivit JORDAD på ett fantastiskt sätt efter bara en dryg månad ombord. När jag gör tai chi känner jag mej otroligt stabil. Även yogan går betydligt bättre. Ökad balans är en bonus som man får av att åka mycket tåg.

Juni månad är nu slut och jag summerar min kalender. Jag har baske mej gjort över 170 timmar! 170 timmars balansträning, hihi!  Det blir dessutom en fin lön i juli. Resekontot får troligtvis en rejäl insättning.

Fri tid

Jag bor fantastiskt bra. Nära till både och skog och hav. Det är bara att välja var man vill ladda batterierna. Och har man TVÅ lediga dagar på raken så hinner man med både och och slipper välja!

Igår var det hav och idag skog. Jag var ju tvungen att inviga mina sprillans nya joggingskor! Det gick över förväntan bra. Jag körde lyktstolpsmetoden. 

Förklaring: Ett varv på slingan är 1150 meter. Jag tyckte att 3 varv var lagom såhär första gången. Första varvet gick jag 3 lyktstolpar och sedan joggade jag 3. På andra varvet gick jag 2 lyktstolpar och joggade 2. På tredje varvet gjorde jag vaddå? Varannan såklart! 

Det är en väldigt fin skog med en lagom backig slinga. Där finns även en styrketräningsplats där jag brukar lyfta lite stock. Och stretcha. Snygga skor va?!!! Löplabbet. 1400 spänn. 

Utlåst!!

Det här är hur skämmigt som helst. Kanske borde jag hålla tyst? Men jag har ju lovat att berätta om sånt som händer en nybörjartågvärd och idag hände nåt fasansfullt: jag blev utlåst från mitt tåg!! Men vi tar det från början.

Jag hade en kort tur idag. Bara 4 timmar. Först skulle jag vara behjälplig på ett X2000 mot Stockholm. Kolla biljetter mest. Och försöka se till så att alla barnvagnar (7 st!!) kom på. Det blev lite körigt innan avgång men det gick. Pjuh! Hade inte varit kul att behöva åka ifrån en förälder bara för att dom har barnvagn och inte är först ombord. Tåg har en begränsad lastyta och barnvagnar är stora - även ihopfällda..... Men eftersom jag inte gillar begreppet "först till kvarn" så knödde vi gemensamt in allihop till slut. På rullstolsplats och i bistro. Häpp!

Gången över spåren i Skövde

Jag klev av i Skövde och hade en timmas rast. Och sen skulle jag tillbaka till Göteborg på en dubbeldäckare. Jag hade första delen och Linda, som var AGS, hade den andra. Vi stannade i Stenstorp, Falköping, Herrljunga och Vårgårda. Gick hur bra som helst! En liten dam med två nakenhundar var iofs lite upprörd på Linda (och en tidigare tågvärd) men till slut fick hon en plats i djurkupén och när vi kom fram till Göteborg önskade hon mej en trevlig dag! Det kändes extra fint att just hon var glad när vi klev av. Det är ju inget bra ifall resenärerna lämnar tåget med dåliga erfarenheter.

Men vad var det för prat om utlåsning? Jo. Efter Vårgårda stannade vi i Alingsås och jag klev ut på perrongen så som jag brukar göra. Kollade efter gulblinket som visar att dörrarna snart stängs men såg inget sånt. Dessutom brukar alltid AGS:en vissla innan avgång för att visa att allt är klart och det hade inte Linda gjort.

HELT PLÖTSLIGT börjar dörrarna stängas!!! Jag hinner inte med. Jag stirrar dumt bort mot Linda som stod i bakre tågsättet och som tur var fick jag eld i baken och sprang bort till henne och hann hoppa på där. Efteråt kom hjärtklappningen igång. TÄNK OM JAG BLIVIT FRÅNÅKT DÄR I ALINGSÅS?!?!? Det hade ju varit katastrof. Med min ryggsäck och handväska ombord. Kära nån. Så jäla pinsamt. Hur förklarar man en sån dumhet? Stå där och drömma på perrongen. Jag tror att jag eventuellt kanske aldrig mer törs gå ut på perrongen. Det var så nära att det fortfarande hisnar i magen när jag tänker på det.

Vem som stängde? Jo det gjorde lokföraren. Det ska han inte ha tack för. Men han kanske ville ge det nya "sommarbarnet" en läxa hon sent ska glömma? Det gjorde han! Hmpf.

Sammanfattning så här långt

Jag har nu varit anställd på SJ i precis två månader. Första månaden bestod av teori och den andra av praktik; halva månaden med handledare och halva på egen hand. Jag har även haft ett minimedarbetarsamtal med min chef Jossan och fått anställningsavtalet förlängt till 24 oktober.

Ursäkta om jag tjatar men det är fantastiskt roligt att jobba som tågvärd!  Ibland kan jag nästan inte fatta att det är sant. Att drömmen slog in. Att jag ÄR tågvärd nu! Jag går till jobbet med ett leende och dagarna går jättefort. Mina kollegor är supersköna typer som jobbar väldigt olika, men alla är generösa med att dela med sej av sina erfarenheter. Jag lär mej hela tiden. Varje resa är det något nytt.

Det är härligt att susa fram genom Sverige i 200 km/h. Jag känner mej fri. Glad! Det är roligt att möta alla dessa människor. Servera frukost, mat, kaffe, räkmackor. Lösa problem vartefter de uppstår, svara på frågor, ge information. "Betalningen" är omedelbar i form av nöjda kommentarer från resenärerna. Väldigt få är missnöjda tycker jag. T o m när vi är rejält försenade verkar de flesta ha överseende med det. Jag känner inte riktigt igen medias beskrivning av "kaos i tågtrafiken". Jag tror att de flesta förstår att alla gör sitt bästa och att säkerheten på spåren går före allt annat. Dessutom är det ju ganska många tåg som håller tiderna. Men det ligger förstås inget nyhetsvärde i att rapportera en sån sak.....

Jag tillbringade midsommarafton ombord på X2000 till Stockholm. Det var lugna tåg både dit och hem. Kollegor för dagen var Anders och Susanne och vi hade det mysigt ihop. Jag tjänade förutom min vanliga timpeng även storhelgstillägg på nästan 90 spänn i timmen! Dom pengarna får fylla hålet efter mina tidigare fadäser med vatten och eld....

Även i regn finns kärlek

Eld

Två nya erfarenheter på mindre än en vecka! Härom dan ställde jag till det med vatten i datorn. Eld är inte heller så bra.... Nu var det hörlurarna till mobilen som brann upp. Det luktar inte gott med bränd plast....

Fråga mej inte hur jag bär mej åt men allt är tydligen möjligt. Jag hade tänt några doftljus och efter ett avslutat samtal på mobilen drog jag ur hörlurarna och la ner dom på soffbordet, rakt över ljusen! Det blev en prydlig "brasa" som dessbättre var lättsläckt. Jag blir så trött på mej själv. Som tur var var alla affärer öppna som vanligt på midsommaraftons förmiddag så att jag kunde införskaffa ett par nya. 1375 för datorn och 300 för hörlurar. Pengar som jag kunde haft roligare med.

Pengar ja. Min första SJ-lön ramlade in på kontot redan i torsdags! En glad överraskning. Grundlönen är väl kanske inget att direkt hurra för - 152,87 i timmen - men med OB-tillägg och traktamenten blir det helt okej. Jag har levt på betydligt mindre än så så jag klarar mej fint. För mej handlar inte jobb så mycket om lön. Det handlar mer om att trivas och att utvecklas, ha schyssta kollegor, känna stolthet för sitt yrke och glädje när man går till jobbet. Lön för mödan är såklart viktigt men lika viktigt är att se över sina utgifter. Mina är små och det finns en enorm frihet i det.

Härom dagen gick jag till Gildaskolan för att få manikyr! Det har jag aldrig fått förut i hela mitt liv men nu kändes det som att det vore en kul grej att testa. Jag tänker också att när man står i bistron eller serverar i 1 klass så är ju rena och vackra händer ganska viktiga. Ger ett gott intryck liksom.

Det var en spännande upplevelse. Kanske gör jag om det. Men det var väldigt vilket krokigt lillfinger jag har! Vad betyder det tro? Jag läste därför lite om kiromanti på nätet. Krokiga fingrar var inte bra. Tyder på ondska.... Tur att det bara var ett finger då för särskilt ond känner jag mej verkligen inte. Lillfingret är knutet till Mercurius, vilket har med relationer att göra. Hahaha! "Krokiga relationer"? Ja det kan ju stämma! 

En fortsatt gad midsommar på er allihop! 

Årsdag

Det här handlar absolut ingenting om tåg. Heller ingenting om jobb, karriär, pengar eller så. Det handlar om meningen med livet.

För precis ett år sedan, den 22 juni 2015, vaknade jag tidigt i O Pedrouzo i nordvästra Spanien. Jag hade 2 mil kvar att gå på min 80-milavandring från Saint-Jean-Pied-de-Port (i Frankrike). Denna sista dag gick genom doftande eukalyptusskog och vid lunchtid fick jag syn på målet för min långa vandring: Santiago de Compostela!

 

Det var en märklig känsla. Jag hade vandrat sedan 10 maj och nu var jag framme. Vad skulle jag göra nu då? Utmattad och full av precis alla känslor man kan ha sjönk jag ner på trappan till Katedralen. Där hittades jag av Gabi, Jost, Ariane och Helga. Vi gick på restaurang och firade. Klart man ska fira en sådan dag, en sådan prestation. Det var underbart att vara i goda vänners lag. Jag blev glad igen och slutade lipa för att det roliga var över. 

Att vandra El Camino är bland det bästa jag gjort i hela mitt liv! Jag längtar ständigt tillbaka. Det var en kravlös tid då det enda jag behövde tänka på var att följa gula pilar till nästa albergue (härbärge) för att köpa mej en säng för natten. Jag bar allt jag behövde på ryggen och åt och drack längs vägen. Och mötte vänliga, kloka och fascinerande människor från precis hela världen. Det var det bästa av allt. Alla dessa människomöten. Alla världsdelar var representerade. Fantastiskt!

I morse tog jag stavarna för att i någon mån återuppleva förra årets 22 juni. Jag gick mot havet och det blev ett naket spontandopp med torkning på solvarm klippa. Och jag funderade mycket på när det kan tänkas att jag får chansen att återigen vandra en stund på Caminon? 

Till dess: Buen Camino!

Vatten vatten vatten

Visst är det härligt med vatten! Dricka det. Bada i det. Paddla i det. Simma. Eller tvätta trötta fötter i det. Men det finns ställen där det är ganska dumt med vatten. Som i en dator t ex. Datorer blir inte glada av att bada. Min dator blev jättejättesur på mej i fredags morse då jag hällde ett helt dricksglas rätt ner i tangentbordet. Den blev svart.

Så den har varit hos "doktorn" nu. Och jag har varit utan dator i fem dagar. Jobbigt. 1375 kr kostade det att byta ut de vattenskadade delarna. Och det var väl helt onödiga pengar. Men jag är i och för sej glad att det inte blev dyrare. Jag såg för mej hur tusenlappar seglade iväg på "onödiga-utgifts-havet". 1375 kan jag leva med. Men aldrig nånsin mer kommer jag att kombinera dator med drycker! Det är slut på mysiga frukoststunder med dator och fika. För första gången kan jag se fördelen med att prenumerera på en vanlig papperstidning. Den hade ju bara blivit blöt. So what?

Igår jobbade jag på Malmö-tåget och sov på hotell. Då passade jag på att lägga hela kroppen i blöt! Jag har inget badkar hemma och blir barnsligt förtjust då hotellrum har dylika installationer. Det är väl kanske inte helt miljövänligt att slösa så på vatten men jösses vad skönt det är för själen! Sen blir man så härligt dåsig också och kan få för sej att somna redan före kl 21. Vilket är väldigt praktiskt när man ska upp och jobba kl 04.29. 

Det fina med att börja 04.29 är att man också slutar rätt så tidigt. Så lagom till lunch var jag hemma igen. Då var det fint att kunna packa sin strandväska och cykla ner till havet. Vackert att sitta där och se ut över horisonten. Underbart att svalka sej i iskalla vågor. Nåra killar påstod att det bara var 16 grader. Nja. Jag tror nog att det var minst 17.

Dagen blir lång när man hinner med att både jobba och cykla till havet i lugn och ro. För att sedan upptäcka att hela kvällen är kvar! Men det förklaras ju med att det idag är årets längsta dag.

8 dagar i ett svep

Jag har en ledig dag idag! Det är skönt. Jag har jobbat 8 dagar i rad och sammanlagt 70 timmar. Så det är skönt med en paus.

Igår hade jag en heldag i Malmö. Arbetstiden var 07.02-18.40 med en kvartsbetald "rast" på närmare 5 timmar mellan 10 och 15 ungefär. Kvartslön betyder att man har betalt för en kvart per timme. Då hade jag tillgång till ett hotellrum och det var skönt. Skönt att få byta om till civila kläder för att kunna se sej om i Malmö. Skönt att ha en säng att vila kroppen i. Skönt att ha ett badrum att fräscha upp sej i.

Det var en mulen dag i Malmö. Mulen, kall och blåsig. Men jag var förberedd på det och hade bra skor, regnställ, varm tröja och keps. Sålunda välklädd kunde jag ta en tvåtimmars promenad och se mej omkring. I Kungsparken hittade jag dom här små vännerna! Jag älskar svanar.

Småningom kom jag till Ribersborgsstranden. Den var helt övergiven. Och nu svepte regnet in från Danmark och lämnade bara turisterna kvar på sina hyrda cyklar. Jag tog en runda bort mot Västra hamnen och vände sedan tillbaka till hotellet. Så himla gött att kunna kasta av sej allt det våta och krypa ner i en nybäddad säng! 

Jag har märkt att jag har en förmåga att kunna lägga ner huvudet närsomhelst och varsomhelst och ta mej en lutare, en tupplur, en blund. Jag har gjort det i massagefåtöljen, i dagrummet, på stranden, på spårvagnen, i överliggningsrummet Åstol och naturligtvis hemma. Hotellrum är ju inget undantag så jag sov en stund innan det var dags att klä på sej och jobba sej hemåt.

Hemresan var hektisk. Jag skulle hjälpa Malin att visera biljetter i en av vagnarna innan jag öppnade bistron. Det var tusen frågor. Vilket spår skulle vi komma in på och vilket spår skulle Uddevallatåget avgå ifrån? Jag har tre barn, har jag köpt rätt sorts biljett? Jag är allergisk och har fått plats i djurkupén, kan jag byta? Jag har inte skrivit ut min biljett, kan jag åka ändå? Jag fryser, kan du höja temperaturen? Jag har bytt plats, är det okej? Jag har ingen biljett, kan jag köpa av dej?

Jag löste det mesta utom mannen utan biljett. Han fick ringa SJ Kundservice och köpa biljett via dom. Sedan öppnade jag bistron. Folk var hungriga och det var ett jäkla tryck. Samtidigt skulle jag inventera vad vi hade i montrar och kylar och ringa in det till Cateringsamordningen. Och så var det en lucka som inte gick att låsa fast och som ideligen for ut och försökte knocka folk som stod i bistron och försökte fika i godan ro. Jag fick göra en abrovinsch med en servett. Och i Lund, Helsingborg och Halmstad skulle jag komma ihåg att ropa ut att endast SJ-biletter gällde på detta tåg. Annars blev det så jobbigt med folk som hade fel biljett och som man måste kasta av. Malin fick avvisa två personer. Hon hade också fullt upp på sitt håll. Vi sågs inte så mycket.

Men tåget var i tid och kassan stämde. Och även om det var en lång dag med bara 7 timmar och 39 minuters lön så tyckte jag nog att det var fint att få se Malmö trots att vädret inte var det bästa. Fint också att få kvitto på att jag minsann kan hantera snabbtåget SJ3000 också och inte bara X2000.

First Hotel

Jaha. Se där. Då har jag fått erfara vad det innebär att vara timmis. En timmis skall vara: flexibel, tillgänglig och benägen att säga ja. Jag har alla dom egenskaperna, i synnerhet när det handlar om att ha roligt... eh, jag menar jobba. Fast det ÄR ju roligt!

Jag njöt av min "lediga lördag". Efter 4 dagars väckning kl 03.30 var det en ren njutning att få vakna i sin egna takt. Att packa badväskan med filt, kaffe och bok var också njutning. Jag cyklade till havet och hittade en skreva i lä för den småkyliga vinden. Solen sken och havet var lagom uppfriskande. Bäst jag låg där ringde telefonen.

Det pågår en flygstrejk i landet och om folk inte kan flyga så är dom ju tvungna att åka tåg. Detta hade SJ såklart beredskap för. Det fattades bara lite folk, lite ombordare. Kunde jag kanske tänka mej att skippa Malmö på söndan? Och istället åka till Stockholm 16.30 och ha bistron? Sova över och sedan åka hem söndag morgon? Och få betalt för hela söndan, så som jag var lovad - fast utan att jobba?

Jag svarade ja på allt! Och det blev bråttom. Jag hade två timmar på mej att ta mej från havet till basen, byta om och stå redo. Det gick men det var på håret. Det var nästan bra att det blev sådär stressigt för det innebar att jag inte hann tänka, inte hann bli nervös. Att jag nu skulle åka min första tur på egna ben. Ingen handledare att luta sej på. Upp till bevis att jag lärt mej allt som krävdes!

*GULP*

Var det roligt eller var det roligt?!?!?!?! På A svarar jag ja, och på B svarar jag också ja!!! Med ett STORT smajl. Jag skötte första utropen och fick återigen beröm för att de var bra. Sedan skötte jag bistron helt på egen hand. Och hade små trevliga pratstunder med ytterst trevliga resenärer.

SJ brukar checka in sin personal på ett hotell som heter HTL. Jag har aldrig bott där. Första överliggningen i Stockholm fanns det inga lediga rum pga av Elitloppet. Nu fanns inga rum pga att SJ skickat upp fler ombordare än brukligt. Så jag fick helt enkelt bo på First Hotel på Kungsbron! Det passar väl bra när man första gången (som SJ-anställd) bor på hotell? Att det heter så.

Sängen var läbbigt skön och efter en avsvalkande dusch hamnade jag i den och kom inte upp. Det var fotbollsmatch på TV:n och till den somnade jag sött. England-Ryssland. Slutade tydligen 1-1.

Söndag morgon var det väldigt folktomt på Stockholms gator och på Centralen. Klockan var bara 7 när jag rullade in på basen för att ta mej en kopp kaffe. 

Där kan man sitta och spana ut över spår och stadshus från en något annorlunda vinkel än den man är van vid.

På hemvägen hade jag hand om vagn 1 - alltså 1 klass. Tåget avgick före kl 9 och då serveras frukost. Tåget var helt smockfullt! Jag hade således 48 passagerare att servera frukost till vid sina respektive sittplatser. Det är många. Jag hade fullt upp i två timmar. Servera, plocka in och koka kaffe.

Innan jag serverade hälsade jag alla välkomna ombord, presenterade mej och förklarade att det var jag som hade hand om vagnen. Sedan kollade jag biljetter. Då visade det sej att jag hade en man som inte köpt nån! Han hade heller ingen möjlighet att göra det via telefonen, utan trodde att han kunde köpa den av mej. Men det går inte numera. 

Jag har fått lära mej att personer som saknar biljett ska böta 1200. Alternativt gå av på nästa station. Min passagerare valde böterna, fick sin frukost och var själaglad! Han tyckte att det var hans turdag och att han nog skulle köpa en trisslott. Det hör nog inte till vanligheterna att en människa kan bli så glad för en böteslapp.....

Nuuuu känner jag mej som en riktig tågvärd!!! Jag klarade att stå på egna ben! 

Dags att fira!

Fredag kväll och jag firar med mina favoriter öl & wirre; The Glenlivet 18 år, Guinness och Innis Gunn med rum finish. Firar vaddå? Jo att jag nu lämnar "elevturerna" och från och med nu vågar kalla mej TÅGVÄRD PÅ RIKTIGT!! Jag har redan fått ett första alldeles egna pass: Malmö på söndag. Malmö med X55 (eller SJ3000 som man också säger) - favorittåg och favoritstad på en och samma gång!! Kunde inte bli bättre.

Efter teoriperioden, som avslutades 26 april, har jag hunnit med 11 elevturer, vilket i sin tur innebär att jag varit på 22 olika tåg. (En övningstur är alltså fram och tillbaka.) Jag har varit två gånger i Malmö, tre i Hallsberg och sex gånger i Stockholm. Jag har haft olika handledare nästan varje gång, utom Paul som jag haft tre gånger. (Hej Paul!) Jag vill tacka er alla för ert tålamod och för allt ni har lärt mej.

 Susanne  Paul  Annette  Nina  Erik 
 Sara  Eija  Anki  Carina Jimmy 

Ni gjorde mej såpass säker på jobbet som tågvärd att jag idag vågade ringa upp gruppchefen och säga att "NU KÖR JAG"!!

Och bloggen då? Ja den skulle ju handla om att byta yrke vid 55+. Det har jag gjort nu. Jag får nypa mej i armen. Det är sant! Det gick! Jag är lycklig!

Jo jag är framme vid målet men jag kommer inte att sluta blogga för det. Det finns mer att berätta! Tåg är ju en helt underbar företeelse. Så häng med på en resa genom Sverige! Häng med på en timanställd tågvärds första sommar. Ingen vet vad som kommer att hända men att det kommer att hända saker, det kan jag lova!

Nästa Malmö! 

Åstol

Det här är Åstol. En liten ö i Hakefjorden, söder om Tjörn.

Jag har aldrig varit på Åstol men jag har sovit i Åstol!! Nu blev det snurrigt värre tror jag. Förklaringen är enkel: Det finns övernattningsrum på SJ-basen i Göteborg som har namn efter öar i skärgården. Ett av rummen heter således Åstol! Där sov jag i natt eftersom min tur började innan spårvagnarna börjat gå. Jag har inget val om jag inte vill cykla eller ta taxi mitt i natten.

Det var även i Åstol jag hade min första intervju, den med Håkan från rekryteringsföretaget. Och eftersom det var en både trevlig och lyckad intervju - jag gick ju vidare! - så har Åstol numera en särskild plats i mitt hjärta. En vacker dag ska jag faktiskt ta och åka ut till själva ön också. Det ser ut att vara väldigt vackert. Man kan visst köpa rökt fisk där också och det gillar jag!

Rummet Åstol är ganska litet, max 10 kvm. Där står ett runt bord och fyra stolar. Vid övernattning hämtar man en resesäng och en påse med kudde och täcke och sedan möblerar man om och bäddar med egna lakan. Efter att ha gått upp kl 03.30 tisdag morgon var jag vråltrött redan vid kl 20 på kvällen. Sorlet från personal- och TV-rummet störde inte alls utan var tvärtom sövande. Jag somnade nästan på direkten.

Onsdagens pass startade 04.54. Nu fick jag gå med "chefen", AGS:en, och lära mej lite om hur dom jobbar. Inte för att jag får lov att jobba själv som AGS men det är ju bra att veta vad det innebär. En AGS jobbar oftast i 1 klass. Hen har också hand om säkerheten ombord; visslar när det är klart att lämna plattformen och felanmäler alla fel som kan uppstå. Dessutom ska hen hjälpa till med nya anslutningar ifall tåget blir försenat.

Tåget avgick 06.00 och var ett direkttåg till Stockholm. Jag serverade frukost till alla i 1 klass under överinseende av Anki. Sedan hjälpte vi Jenny i bistron och pysslade runt lite. I Stockholm träffade jag 3 kurskamrater! En från Malmö och två från Karlstad. Kul!

På hemvägen hände inte så mycket. Det var en dörr som trilskades och fick stängas av. Jag fick ringa och felanmäla den. Sedan var det servering av två räkmackor. Resten av tiden kollade vi biljetter och sen fick jag lite privatundervisning av Anki. Vi kollade skåp! Det är mycket bra att kolla runt i skåpen. Den dag det verkligen gäller och man kanske bara är två ombordare, då gäller det att hitta rätt. Jag börjar sakta men säkert att fatta det viktigaste. (Att kolla skåp betyder alltså att man leker lite "vaktmästare" och försöker få ordning på toaletter, AC, nätuttag och mobiltäckning mm.)

Vidare gjorde jag två utrop och fick massor med beröm för dom! Det var roligt. Särskilt roligt var det att få beröm av Anders, gruppchefen, som åkte med vårt tåg.

JO! En sak till som hände idag: Jag fick tillbaka mina sandaler som jag dumt nog glömde på Malmötåget för en dryg vecka sedan! Dom hade varit i Sundsvall och hälsat på men låg nu i Stockholm och väntade på mej! Så glad jag blev! :-D

Mysiga Malmö

Idag har jag arbetat 09.14-19.38 och varit i Malmö och vänt. Eija, och i viss mån Mats, var fenomenala handledare (*vååågen!!*) och jag fick vara med överallt. Bistro, 1 klass, servering och förarhytt. Jag gjorde också 2 utrop och det kändes inte läskigt alls. Än så länge vill jag gärna ha ett manus att luta mej mot men snart tror jag nog att det går ändå. Och så har jag för första gången redovisat min egna kassa! Det gick bra. Den stämde.

När vi kom till Malmö och jag ätit min medhavda lunch återstod 3 timmar tills nästa pass. Jag bytte om till civila kläder, tog badväskan på armen och knallade mot Turning Torso.

Alltså, det är verkligen en sanslös byggnad! Det är väldigt fina kvarter runtomkring också. Och strax intill finns en strandpromenad med härliga trädäck där man kan ligga och sola och kolla ut över.....

.... BRON!!

Där låg jag i solen och hade det gött. Badade några gånger. Åt lite godis och njöt för fulla muggar. Jag börjar verkligen gilla Malmö! Det enda är att det ibland är lite svårt att höra va di sajjar....

X2000 1 klass

I morse klev jag upp 03.30 och tog första vagnen till Centralstationen. Det var ljust och fint och varmt redan då kan jag säga. En underbar morgon! Jag började 05.16 (bara för att jag är elev) men tåget gick inte förrän 06.30. Mot Stockholm.

När man åker tåg före kl 09.00 så ingår frukost om man sitter i 1 klass. Den serveras vid sittplatsen och det var detta jag skulle lära mej. Jag hade en jättebra handledare; Nina. Först kollade vi alla biljetter och sedan serverade jag 45 frukostar. Det var roligt. Jätteroligt! Inte så svårt när man väl fick in rutinen. Nina stod mest och tittade på. Nickade gillande och kom med goda råd.

1 klass på X2000

Resan gick i en rasande fart. Fast när vi kom fram så skulle vi vända på fem sekunder. Jag hann knappt kissa..... Upp på basen, ner till taxin och bort till Norra Bantorget. Det var en överraskning. Jag trodde att vi skulle ha lite rast emellan tågen. Icke. Jag måste lära mej att läsa turbeskrivningarna så att jag hänger med lite bättre.

På hemresan hade jag Erik som handledare och han var också jättebra. Nu fick jag lära mej att servera förbeställd mat i 1 klass. Dagens rätt, dagens vegetariska och räksmörgåsar. Till det ingår alkoholfri dryck och allt serveras vid sittplatsen vid den tid som resenären själv önskar. Vi skrev upp allas önskemål och när tiden var inne serverade vi. Vi kokade även kaffe och fyllde på i termosar eftersom det är gratis i 1 klass. Kaffe, frukt och muffins. Och tidningar.

Vi hade en mega-kändis ombord. I dansbandsbranschen. Säger inte mer. Det vore oetiskt.

Resan var lugn och Erik hann med att berätta hur han brukar jobba. Det är jättebra att få höra olika arbetssätt. Alla gör på sitt sätt.

AGS:en (chefen) hette Mats. Han undrade försiktigt om jag ville gå med honom fram till föraren och ge honom kaffe? OM jag ville!!! SJÄLVKLART!!! Jag blev jätteglad över frågan. Det var STORT att få stå där framme hos David och se hur vi susade fram i full fart. Mäktigt. Lokförare var ju ett jobb jag nästan sökte för sisådär 28 år sen.... Den gången vände jag i dörren pga ensamhetsfaktorn och risken att köra på någon. Men att få hälsa på i hytten i 200 km/h var som att hälsa på i himlen!!! Det var det bästa på hela dan! Helt i klass med den gången jag satt i cockpit och landade på Gran Canaria.....!! Men det är en helt annan historia.

Övningstur med SJ3000

Det blev en händelserik tur när jag körde tredje och sista varianten på arbetspass: Malmö med SJ3000 - den nyaste snabbtågstypen. Lite hade jag redan tjuvtränat när jag i helgen var uppe i Stockholm och sov över. På ditvägen hade vi faktiskt ett SJ3000-tåg, eller X55 som man säger internt. Det är ett lätt tåg att lära sej. Modernt och avskalat och inte så många skåp att öppna och skruva i. Det mesta sköter lokföraren. Själv står jag i bistron, och bara där.

Jag hade sett fram emot att få åka SJ3000 till Malmö. Jag hade Paul som handledare och han är jättebra! Thomas var AGS och Dan körde. Trevliga herrar allihop. Innan tåget rullade iväg fick jag göra utrop! Jag hade totat ihop ett manus som jag lugnt och sansat läste upp. Även på engelska. Det kändes helt okej. Paul sa att det var ett av de bästa nybörjarutrop han hört. Smicker, men tack!  Att ha manus på utropen kommer jag absolut att ha tills jag blir varm i kläderna.

Det var väldigt få resenärer på tåget så nerresan var löjligt lugn. Det enda som hände var en nödbromsning ungefär halvvägs. Inte en riktig utan nåt tekniskt fel, förklarade Dan, men jag fick känna på hur det känns. Sen lyckades vi missa tunneln under Hallandsåsen, hur man nu kan göra det? Ja inte missa att köra igenom alltså, nej nej, utan jag missade att vi ens var i en tunnel.....

Vi var något sena till ett soligt Malmö med nästan tropisk värme. Åska. Jag har bara positiva erfarenheter av denna stad som jag tycker är vänlig, lagom stor och med en internationell touch. Närheten till Danmark är påtaglig och jag gillar stämningen. Men jag har i ärlighetens namn inte varit där jätteofta så därför var det extra kul att komma dit. Efter mat och klädombyte på basen hade jag en dryg timme över till sight seeing! Yeah!!

I shorts och sandaler knallade jag ut på Malmös gator för att inhandla glass. Det var utmärkt glassväder och jag stannade till och lyssnade till en gatumusikant från Västindien som spelade en reggaeversion av Pink Floyd's Wish you were here. En kort stund funderade jag på vem jag eventuellt saknade men kom inte på nån. Jag njöt istället kopiöst av glass och sol och kände verkligen att jag har ett privilegierat jobb som bjuder på såna här guldkornsstunder en vanlig arbetsdag.

Malmö Centralstation

Hemresan innehöll desto mer utmaningar. Till att börja med var inkommande tåg rejält försenat pga signalfel, men vi kom nästan iväg på utsatt tid ändå. På briefingen hade vi hört att kortläsaren i bistron var felanmäld. Det enda vi märkte när vi kom ombord var att displayen var nersläckt. Men den fungerade och vi tänkte inte mer på det.

(Jag missade Hallandsåsen IGEN!)

Sen kom vädret. Åska. Det var stora problem redan vid Helsingborg. Signaler som inte fungerade och då blev det trångt på spåren. Sen var det krypkörning mellan Halmstad och Falkenberg för att blixten slagit ner och skadat banvallen. Men lokförare Dan var duktig på att informera resenärerna så det var faktiskt ingen som var irriterad - inte som jag märkte - och det tycker jag är fantastiskt!

Mitt i alltihopa märkte vi att vår kortläsare faktiskt VAR trasig! Vi var halvvägs när den slutade fungera alldeles. Det i sin tur gjorde att streckkodsläsaren inte fungerade och vi fick heller inte upp kassalådan. Det hade inte varit så roligt att uppleva detta på egen hand. Nu hade jag lugna trygga Paul bredvid mej och på min enorma nyckelknippa hittade vi en liten nyckel som gjorde att vi i alla fall fick upp kassalådan.

Med en och en halv timmas försening kan man som resenär bli både hungrig och törstig. Och hur många har idag kontanter på sej? Just det. Här fanns en klar risk för irritation.
- Nu är tåget "som vanligt" försenat och så kan jag inte ens köpa en macka och en öl!!! Typiskt. Jäkla SJ. 

Såna kommentarer hade jag inte blivit förvånad över att höra. Men inte ett knyst! Inte en sur min! Jag är helt förbluffad. Vilka fantastiska resenärer!! En STOR eloge till alla, ifall nu någon skulle råka läsa här. Mitt i alltihopa gjorde tåget en REJÄL inbromsning. Jag höll på att bli klämd i tjänstekupédörren, någon skrek till och öl- och vinglas välte omkull i bistron. Blev folk sura för det? Nä. Inte det heller. Jag och gästerna hjälptes åt att torka upp det som spilldes ut och sen var det inte mer med det. Nu hade ju i och för sej våra bistrogäster lite alkohol innanför västen men ändå. Samma gäster tog i hand och tackade när vi 1 timme och 25 minuter sena ankom till Göteborg. Dom tyckte att vi var proffsiga, vänliga och tålmodiga. Jo man tackar!

Jag avslutade denna underbara dag med att glömma mina sandaler på tåget. Jag blir så trött på mej själv.....