Pingviner kan konsten att sprida värme och glädje i is och kyla |
Min kollega och jag kanske inte ses så jättemycket. Dom gör sitt jobb och jag gör mitt, och är man bara 2 på tåget, vilket är vanligt, så blir det inte mycket man hinner prata. Men på nåt sätt fungerar det ändå. På nåt sätt räcker det med en blick, ett leende ett "hur går det?" då dom passerar bistron. Jag tror att hemligheten är att de helt enkelt älskar sitt jobb och att de tycker väldigt mycket om alla slags människor. Det märks och det känns.
Och såklart finns ju motsatsen.... Där personkemin bara inte stämmer. Det är trist men nog inte mycket man kan göra åt. Man får försöka samarbeta så gott det går. Försöka acceptera den andre som den är. Alla har ju nåt positivt. Fast ibland får man leta väldigt länge.... Dom är som tur är inte många, dom där det inte stämmer. Det kanske blir nån tur i månaden med "fel" person? Och troligen känner dom samma sak för mig som jag känner för dom!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar