Återhämtning

Igår, fredag, åkte jag en Stockholmstur som var lite special. Det är lite special hela helgen eftersom man håller på med ett stort banarbete mellan Göteborg och Alingsås, som gör att det inte går några tåg alls den sträckan. För min del innebar det att jag började kl 14.29 och åkte buss till Alingsås där tåget stod och väntade på oss. Det regnade och var kallt och mörkt innan vi kom iväg strax före kl 16.

I Skövde blev det tvärstopp. Obehöriga i spåret var den officiella förklaringen, men vi förstod aldrig varför det behövde ta en hel timme att flytta bort dom som satte livet på spel genom att gena över spåren? Timmen sträcktes sedan ut till 80 minuter innan vi äntligen kom fram till Stockholm Central. Och Majsan och jag som planerat att gå på O'Learys och käka fish'n'chips. Det kunde vi ju fetglömma. Rasten brann inne. Dom där obehöriga i spåret hade jag velat ta ett snack med....

Istället tillbringade vi den knappa halvtimma som blev över i bistron, där vi åt vad som erbjöds medan städet gjorde sitt. Ungefär när vi svalt ner sista tuggan var det dags att öppna dörrarna, släppa på folk och vända hemåt igen. Med den s k Nattugglan - sista tåget.

Efter en dryg halvtimma blev det dramatik då en resenär fick bröstsmärtor. Majsan efterlyste läkare och jag ringde 112. Personen i fråga blev hämtad med ambulans i Katrineholm och jag hoppas verkligen att det gick bra. Pga av detta blev vi dock lite sena även på hemvägen. Sen skulle vi ju också köra en omväg via Borås. Nattugglan som normalt är på Göteborg Central 23.30 kom inte fram förrän 01.07. Då var vi ganska trötta och fnissiga.

När jag sedan vaknade idag på förmiddagen kändes det ganska segt. Det hade satt sina spår att jobba i nästan 12 timmar utan ordentlig rast och utan frisk luft. Så vad göra? Ja är man medlem i Askims bastuförening är svaret givet: Man vinterbadar såklart!

Bilden är från slutet av oktober. Idag var det inte lika inbjudande. Snålblåst och duggregn.

Jag cyklade dit vid 11-snåret. Askims bastuförening ligger i Askimsviken förstås. I nära anslutning till den fina piren som invigdes i maj 2014. Innan den fanns fick man springa ut i det långgrunda vattnet. Det var inte lika lätt på den tiden. Nu är det plättlätt! Fast promenaden ut på piren är vid dåligt väder lite väl lång. 250 meter i isande motvind kan ju göra även den mest badsugne lite tveksam. Men man vet hur skönt det är efteråt. Det är bara att hoppa i! Bastun är ju bara 250 meter bort också.

Det är alltid lite lugnare i bastun på lördagar. Idag var det bara jag och fem andra damer. Lugnt och vilsamt, precis vad jag behövde. Två dopp i "tunnan" och ett i havet blev det. Fick veta att det var 3 grader varmt på båda ställena. Efter tredje doppet kände jag hur livsandarna återvände. Och att sedan sjunka ner i fiket och ta sig en ägg- och sillmacka med kaffe var som pricken över i:et. Helt enkelt perfekt!

Askims bastuförenings hemsida