Årsdag

Tänka sej! Det är precis ett år sen jag satt på SJ-basen i Göteborg och blev intervjuad. Ska man vara petig så var det faktiskt den 29 februari, men det datumet finns ju inte i år så jubileet får väl räknas som idag tänker jag. Hela februari 2016 gick åt till att ta mej fram till denna stund. Jag skickade in ansökan, jag ringde och tryckte på och jag blev telefonintervjuad. Och till slut blev jag då kallad.

Han hette Håkan och var från Stockholm. Han jobbade på ett rekryteringsföretag som SJ anlitat. Han var således proffs på anställningsintervjuer. Var jag nervös? Nä faktiskt inte. Jag var stensäker på vad jag ville och oerhört väl förberedd. Jag skulle bli tågvärd, så var det bara. Det fanns inget annat. Sen är det klart att det pirrade lite i magen. Det var ju hela framtiden som stod på spel. Men Håkan och jag klickade rätt bra redan från start och då försvann allt pirr. Det var enbart roligt.

Alla rum på SJ-basen är döpta efter öar i Göteborgs skärgård. Håkan och jag satt i Åstol. Efter att jag blev anställd har jag sovit ett par gånger i det rummet. Då har jag med ett leende tänkt på den där intervjun. Jag besökte också det riktiga Åstol i somras. Det var första gången och det var fantastiskt fint. Man kan lugnt säga att jag har ett gott öga till just Åstol.

Intervjun med Håkan varade en halvtimme. Eller lite mer var det nog. Vi hade så trevligt. När jag gick därifrån var jag inte säker på om jag gått vidare men jag visste att jag inte kunde presterat bättre. Jag hade verkligen gjort allt. Smink, kläder, kroppsspråk och väl förberedda svar på de frågor som vanligtvis ställs. Hade t o m några egna frågor med mej för det hade jag lärt mej på en kurs i anställningsintervjuteknik att man ska ha. Jag hade ett fast handslag och vek inte undan med blicken. Jag var glad och självsäker. Visade att jag visste vad jag ville. Och Håkan måste ju ha gillat det han såg eftersom jag gick vidare. Jag är mycket glad att han trodde på mej.

Det är fettisdag idag och det ska firas med semla såklart. Och jag firar samtidigt att det är årsdagen då jag öppnade dörren till min nya karriär som tågvärd! Jag är fortfarande barnsligt glad över att jag trivs så himla bra som jag gör. Vilket otroligt roligt jobb!!!

Min favoritblomma är tussilago men dom har inte kommit än. Men tulpaner är också fina. Jag firar denna dag med semla och tulpaner!

SJ Volontär

SJ främjar volontärsarbete. Det kan vara vadsomhelst inom kriteriet ideellt arbete som stöttar och utvecklar barn och ungdomar. Bl a har man ett samarbete med en organisation som heter Min nya vän. Organisationen verkar för inkludering mellan nyanlända och etablerade svenskar. Den här veckan är det Gothenburg Horse Show på Scandinavium och då passar det ju jättebra att gå dit. Jag var en av de 4 tågvärdar från Göteborg som fick representera SJ. Jag var väldigt stolt över att bli utvald.

Vi var ca 40 personer, mest tjejer, de flesta i 20-årsåldern, som fick gå en rundvandring bakom kulisserna i Scandinavium. Vi fick se stallarna och prata med några skötare. Några fick t o m klappa en häst. En tjej från Somalia berättade att hästarna i Somalia är mycket mindre och att svenska hästar i hennes ögon var stora som kameler! Det uttalandet orsakade stor munterhet.

Efter rundvandringen bjöds det på goda sallader och kaffe med kaka. Sen lekte vi lite namnlekar innan det var dags att få gå in på själva arenan och kolla på lite tävlingar.

Jag har aldrig varit på Göteborg Horse Show trots att jag är en gammal hästtjej och har bott i stan i snart 40 år. Det var himla kul att äntligen få vara där. Tack SJ och tack Min nya vän!

Dimmiga studier

Det har varit dimmigt i Göteborg i flera dagar. Riktigt tjock dimma har det varit. Jag tycker om dimma! Det är spännande att inte se mer än det allra närmaste. Fantasin får en gratisskjuts. Läskigt tycker en del. Det är nog därför det finns en hel del böcker med dimma i titeln. Skräck och kriminalromaner mest. Skräckmästaren Stephen King har t ex skrivit en, fast den var inget bra.

Det finns bättre böcker. En av mina favoriter är De dimhöljda bergens gorillor. Den blev senare film, med Sigourney Weaver i huvudrollen. Boken är skriven av Dian Fossey och hon blev världsberömd för sina studier av vilda bergsgorillor i Rwanda. Hon blev dessvärre mördad 1985 pga sitt engagemang i gorillorna. Jag minns att jag blev väldigt upprörd när nyheten nådde Sverige. Dian var en stor idol.

Jag har flera idoler i samma bransch. Jane Goodall med sina schimpanser och Birute Galdikas med orangutangerna på Borneo. 

Tre kvinnor - tre apor. Lite spännande, eller hur? Jag tycker i alla fall det och det har nog inspirerat mej en hel del. Nu har jag inga apor att studera, inte ens en liten guldfisk. Men jag har ju haft djur, många sorters djur. Ibland har jag blivit sittande i timmar och studerat dem. Katter, höns, gris, undulater, fiskar och marsvin - för att nämna några. Och hästar förstås, men det har jag aldrig haft någon egen. Jag brukar tänka att om inte Dian, Jane och Birute hunnit före skulle jag hemskt gärna haft deras "jobb". Apor är ju så lika oss, i alla fall hominiderna. Det hade varit jättekul att studera dem. (Hominider är alltså människa, gorilla, schimpans och orangutang.)

Jag får nöja mej med att studera folks beteenden på tåg. Det är faktiskt himla intressant. Känn dej "sedd", du som åker på mina tåg! 

Hej hej Monica hej på dej Monica

Ja ni minns väl landsplågan från 2004? En låt som inte gick att få ur huvet när den väl fastnat där. Den fastnade i mej idag men det berodde inte på att jag hörde den på radio, nej det berodde på att vi hade världens bästa Monica i förarhytten!

Jag har aldrig förut träffat på en förare som tar sitt jobb på så stort allvar och som kommunicerar med mej som AGS så ofta som Monica gjorde. Det hände en hel del smågrejer på vägen och varje gång ringde Monica för att informera. Det var himla bra. Hon var också angelägen om att vi skulle hålla tiden så att de som hade byten till andra tåg skulle hinna. Hon gasade på allt hon kunde och hon styrde och ställde med "fjärren" - fjärrtågsklareraren, som är den som beslutar om i vilken ordning tågen ska gå när det blir trångt på spåren. Detta sammantaget gjorde att vi trots ett antal "hinder" på vägen endast kom 4 minuter för sent till Göteborg. Fantastiskt gjort! Det sa jag till henne också. Monica är en 50+are från Stockholm. Hon har verkligen valt rätt yrke.

Ett av "hindren" vi hade var ett tåg i Herrljunga. När sms:et från trafikledningen kom kunde jag inte låta bli att gapskratta.

"Tåg (tågnummer) har havererat tvärs över hela Herrljunga station. Stopp i alla riktningar. Föraren felsöker."

Tvärs över hela Herrljunga station! Det var en komisk formulering. Lät dramatiskt. Monica ringde och suckade. Det var en rörig resa tyckte hon. Men lagom tills att det var vår tur att sälla oss till kön förbi Herrljunga så lossnade det och vi kom vidare. Ingen ko på isen den gången heller.....

Om du aldrig hört låten Hej hej Monica så kan du lyssna här. En varning är på sin plats: Låten fastnar fruktansvärt lätt och är svår att få bort. Men vill du så varsågod! Hej hej Monica

Dålig dålig dag

Torsdag 9 februari går till historien som en riktigt dålig dag för oss som jobbar på tåg mellan Stockholm och Göteborg. Två bombhot och två olyckor på en och samma dag. Förseningar på upp till 7 timmar. Jag måste än en gång beundra folks tålamod, trots allt. Inte så kul att sitta på ett tåg som redan från start är sent och sen bli stående pga av en olycka också.

Jag var där. Jag vet hur det var. Det var inte roligt. Min tur var en X40, dubbeldäckare, till Hallsberg och tillbaka. Pga bombhotet blev vi dryga tre timmar sena från start. Sedan kom vi till Stenstorp och blev stående vid perrong i närapå två timmar. Det berodde på en olycka i Hallsberg. Det stod tåg i en lång kö hela vägen mellan Hallsberg och Göteborg och likadant mellan Hallsberg och Stockholm. Det började bli kväll och det var mörkt och kallt. På en X40 finns ingen bistro, ingenting. Jo vatten kan vi erbjuda i begränsad mängd men inga raw bites eller annan förtäring.

Jag gjorde mitt bästa genom att försöka synas i tåget och svara på de frågor jag kunde svara på. Oftast när det händer något får man mer information via media än internt från SJ så jag läste GP och Nerikes Allehanda i telefonen och höll mig på så sätt lika uppdaterad som resenärerna. Bl a hade jag ett extra vakande öga på en liten 10-årig tjej som reste ensam. Hennes mamma väntade i Skövde och vi hade lite telefonkontakt så att hon inte skulle bli orolig. När sen mamman kom och hämtade sin dotter fick jag ett personligt tack. Det var mycket värt. Det gav tillbaka all energi som jag gett ut. Med råge!

Vi kom till Hallsberg 5 timmar försenade. Klockan var över 23 på kvällen och normalt sett går det inga tåg mot Göteborg så sent. Det vi skulle vänt med hade redan åkt för längesen. Men precis när vi står där susar en X 2000 in på perrongen! Det visade sig vara olyckståget....

Tillsammans med min kollega blev vi sex ombordare på det tåget vilket väl inte är fel när man varit med om en sån sak. Man vet aldrig hur man reagerar och min reaktion kom morgonen efter när jag läste om olyckan i tidningen och mindes hur loket sett ut när vi klev av i Göteborg....

Det gör så ont i mej att folk dör av tåg, även dom som gör det medvetet. Jag tänker på deras anhöriga och på föraren. Det var EXAKT det som stoppade mig när jag för snart 30 år sen tänkte att jag skulle bli lokförare. Att då ska man orka leva med sådana bildminnen sen. Jag skulle aldrig klara det, hur "planerat" det än är från den som står på spåret.

Jag kom hem 02.30 i natt och sov lite dåligt. Blev därför extra glad när min chef hörde av sig via mail. Hon hade sett att vi haft det jobbigt och erbjöd samtal ifall vi behövde. Jag ringde henne och pratade av mej och kände att det är skönt att man i alla fall har en chef som ser en.

Livet går vidare. Det kan bara bli bättre!

Min nya kompis

Jag gav mej själv en fin julklapp, en sån här:

Det är en Garmin Forerunner 35 - ett aktivitetsarmband. Det var tydligen årets julklapp 2014 - det missade jag.... men bättre sent än aldrig! Jag ÄLSKAR min Forerunner! Den talar om för mej när jag suttit för länge - vilket är oftare än man tror faktiskt. "Move" säger den, och vibrerar uppfordrande, och då hoppar jag upp och rör på mej. Hoppar eller dansar. Det märks att kroppen gillar det. Jag har blivit mycket mindre stel. Det händer också att jag tar en extra kvällspromenad ifall jag inte kommit upp i dagens mål som är 10 000 steg.

Det är också roligt att se sin puls i olika aktiviteter och att se hur man sovit. Sen finns det en gps som gör att när jag är ute och stavgår eller springer så kan jag se sträcka och tid. Sätter jag nytt rekord så får jag veta det. Det är himla motiverande. Det blir även en linje på kartan så att jag ser vart jag varit nånstans. Det är jätteroligt!

Nu letar jag bara efter andra som också har en Forerunner. Då kan man bilda en grupp och utmana varandra. Det tycker jag skulle vara kul.

Är du med?

Plättlätt recept

Vad ska man skriva om när man inte åkt så mycket tåg utan gått en facklig kurs, haft en sjukdag och varit ledig några dagar? (Varit förkyld för första gången på typ två år....) När jag stod vid spisen och stekte min nya mellanmålsfavorit kom jag på att det kan jag ju dela med mej av! Ett glutenfritt och plättlätt, nyttigt och gott mellanmål.
Vassegoa!

BANANPLÄTTAR
20-25 st
Tidsåtgång: ca 15 min

Du behöver:
1 banan
2 ägg
smör
kanel
flytande honung

Gör såhär:
Ta en djup tallrik och mosa bananen med en gaffel
Knäck 2 ägg och vispa ihop alltsammans med gaffeln
Sätt stekpannan på medelvärme och häll i smör
Ta en vanlig matsked och klicka ut smet, ca 7 plättar åt gången, helst inte större än 7-8 cm
Vänd dem när de är gyllenbruna
Serveras varma med kanel och ringlad honung
MUMS!

Nya X 2000

Jag hade turen att få åka med ett tåg som har säten till nya X 2000 monterade på prov. Nu vet jag förstås inte om detta är slutversionen men här kommer i alla fall bilder på hur det såg ut:

1 klass till vänster och 2 klass till höger, med nuvarande säten i bakgrunden. 

Jag har naturligtvis provsuttit. Dom fick klart godkänt! 

Kolla här!

Jag tror att de första ombyggda X2000 är tänkta att gå i trafik 2018.

Här kommer en dataanimerad film om hur det kommer att se ut:

En rundtur på nya X 2000