Fox majeure

Jag åkte från Stockholm med den s k "nattugglan" härom dan. Tommy var AGS och han är nog den roligaste tågvärden jag känner till när det gäller utrop. Han drog på sig applåder redan då vi rullade ut från Stockholms central och varje gång det fanns anledning att ropa ut information så hade resenärerna inklusive jag själv vansinnigt roligt. Jag har svårt att återge exakt vad det är som är så himla roligt - man måste nog höra det själv. Det är också HUR han säger det naturligtvis.

Vi åkte som sagt "nattugglan". Det kallas så för att det är sista tåget hem och då är man i Göteborg 23.30. Såvida ingenting händer på vägen.....

Vi var nästan i Skövde när det blev tvärstopp i tågtrafiken. Trafikledningen ringde och berättade att det skett en påkörning. VAD som blivit påkört var oklart men det hade hänt nära perrongen och räddningstjänsten ville ta det säkra före det osäkra och kontrollera att det inte var en människa. Om det är en människa kommer det att ta tre timmar, sa Tommy. Eller mer. Vi stod som tur var vid en plattform så det blev möjligt för alla att gå ut och sträcka på benen och ta en rök ifall man nu har såna behov. Att kunna öppna dörrarna gjorde ju förstås att folk höll sig förvånansvärt lugna. Att sedan Tommy gjorde intressanta och informativa utrop med jämna mellanrum var som grädde på moset.

Att bli sen med sista tåget är annars lite känsligt. Om du ska byta och resa vidare och sista tåget har gått så är det ju kört liksom. I det läget gäller det att du köpt s k resplus för då ordnar det sig alltid. Resplus betyder att du köper resan från A till Ö PÅ EN OCH SAMMA GÅNG, så att alla ev byten är inräknade. Då är SJ skyldig att se till att du kommer fram till Ö oavsett vad som händer på vägen. Det blir taxi eller buss eller vad som nu är lämpligast. Fast man kan ju bli arg eller irriterad ändå. Stå på spåret en kolsvart kväll utan att veta när man kommer fram kan vara ganska påfrestande. Dock är det svårt att bli arg när man har en Tommy ombord. Det blir nästan lite roligt på nåt sätt. Alla spetsade öronen varje gång han plingade i högtalarsystemet för att säga nånting.

Efter ca en timme kom det sköna beskedet att det inte var en människa som blivit påkörd denna gång - det var en..... RÄV!!! Och nu kunde alla ordvrängare ha roligt. Folk slutade upp att vara IFK:are och AIK:are och blev kort och gott anhängare till Rävlanda IF. Och alla hade rävligt roligt resten av resan, ja ända in på spårvagnen faktiskt. För när jag satt på 1:an och det blev tvärnit vid Domkyrkan hördes en röst längre bak i vagnen:

- Äsch, det var bara en räv!