Ett X40-tåg består oftast av två tågsätt som sitter ihop, ett med 2 vagnar och ett med 3. I ena delen finns en tågvärd med AGS-funktion och i den andra en sån som jag, en biljettgranskare. Mitt jobb består i att visera (kolla) biljetter och att räkna antal resenärer. Jag känner mig som den värsta biljettkontrollant och det är inte alltid jag är säker på att det kort som uppvisas gäller. Ibland vet jag faktiskt ärligt talat inte var jag är. Varken i tåget eller geografiskt. Man kan bli helt snurrig på ett X40-tåg. Det vet jag att även vana tågvärdar blir så det är inget konstigt med det.
Det är 15 stationer mellan Göteborg och Vässan. Det finns inte en chans att man hinner eller orkar gå genom hela tåget vid alla 15 stationer. Man går vid de större. Framför allt går man vid räkningsstationerna.
Räkningen beror på att alla inte åker på SJ-biljett och då går det inte att se antal resenärer i bokningssystemet. Väldigt många åker på västtrafikkort, regionalkort och länskort av olika slag, lite beroende på var på sträckan man befinner sig och vad som är giltigt. Så för att veta hur många som verkligen åker måste vi räkna antalet resenärer vid vissa givna punkter. Mellan Göteborg och Vässan finns 8 sådana punkter.
Jag går alltid nedervåningen först, från ena änden till den andra. Sedan går jag tillbaka och tar alla övervåningar. På ett 3-vagnssätt blir det rätt många trappsteg för varje vända. Det är inte bara trappor upp till övervåningarna, det är trappsteg över alla hjulpar också!
Först tar man lilla kupén längst fram, sen ner 4 trappsteg och in i stora salongen, upp 4 trappsteg och in i nästa vagn, ner 4 trappsteg och genom stora salongen, upp 4 trappsteg och in i nästa vagn, ner 4 trappsteg och genom stora salongen, upp 4 trappsteg och in i lilla kupén längst bak. Sen vänder man. Ner 4 trappsteg, upp 10 trappsteg till övervåningen, ner 10 trappsteg, upp 4 trappsteg och in i nästa vagn, ner 4 trappsteg, upp 10 trappsteg till övervåningen, ner 10 trappsteg, upp 4 trappsteg och in i nästa vagn, ner 4 trappsteg, upp 10 trappsteg till övervåningen, ner 10 trappsteg, upp 4 trappsteg och du är tillbaka i lilla kupén längst fram. Hur många trappsteg blev det? 108. Det var en vända det. Jag gick 10.... Hade det funnits någon slags generator som alstrade ström för alla steg jag tog, så skulle det antagligen renderat i en avsevärd mängd ström till en avsevärd tågsträcka.
Efter drygt 1000 trappsteg var jag framme i Vässan. Det är förstås Västerås jag pratar om! Denna stad som jag besökt endast en gång i hela mitt liv och den gången vill jag helst glömma. Det var den gången jag satte en seg köttbit i halsen och en av restauranggästerna gjorde en Heimlich på mig som räddade mitt liv. Så man kan väl säga att jag aningen tveksamt äntrade staden där jag kunde ha dött.
Men jag blev glatt överraskad! Vässan visade sig från sin allra bästa sida. Solen sken och basen på Västerås station var jättefräsch och jättemysig! Nåt helt annat än de andra baser jag besökt. (Göteborg, Malmö, Stockholm, Hallsberg.) Efter att ha inspekterat basen bytte jag om till civila kläder, tog badväskan på armen och gick till Lögastranden! Efter en jättefin promenad på ca en kvart befann jag mig på ett trädäck med badstegar. Det blåste ganska rejält, såpass att det gick gäss på Mälaren, men det kunde inte stoppa mig från att kasta mig i de vilda vågorna. Och det var så VARMT! Så otroligt skönt! Minst 25 grader. Jag plaskade runt en bra stund och all trötthet efter alla trappor bara rann av mig.
Efter promenad, bad och 2,5 timmars rast var jag fit for fight igen. På hemresan fick jag ta 2-vagnssättet - man tackar! - så det blev inte lika många trappsteg. "Bara" 72 per vända vilket ger 720 totalt då. Och jag hade idel trevliga resenärer, inte så förfärligt många heller, och solen sken och jag fick stunder över då jag satt och tittade ut över det vackra landskapet som svischade förbi. Och jag kände plötsligt att både Vässan och X40 är helt okej att vara i och ombord på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar