Värmeslag?

Var det årets varmaste dag idag tro? I alla fall var det det klart varmaste tåget jag åkt i år. 31 grader ute och uppemot dubbelt så varmt i vissa av vagnarna.... T o m bistron kändes varm. Det var så varmt att det t o m bildades solkurvor söder om Stockholm!

För mej var det första turen till Stockholm på 23 dagar! Det var på tiden. Och återigen var det Tony som var "chef" och närmaste kollega. Han hade lite att stå i, kan man lugnt säga. Med två kokheta vagnar blev folk lite irriterade. Fast inte så farligt, Tony är bra på att ta folk och att förklara så att alla begriper. Men en hel del kom till bistron för att pusta ut och andas lite svalare luft så det blev ju ganska fullt och ganska livligt... Och efter en stund var även bistron varm. Inte kokhet men varm.

Vid mer än en station var det dörrar som krånglade också. Dom gick inte att stänga och då kan man ju inte åka. Tony jobbade febrilt. Jag stod i bistron utan att vara till nån hjälp alls. Dörrkrånglandet gjorde att vi blev sena. Och börjar ett tåg bli sent är det lätt hänt att det plussas på liksom. Då hamnar man i "fel" flow. Det hände i alla fall oss. Men både lokföraren och Tony informerade duktigt. Jag hörde bara en familj som var lite "trötta" på SJ men så hade dom en nyfödd bebis med sej också. Man kan förstå att det var jobbigt med både värmen och förseningen när man har en liten med sej.

Sen var det internet som inte funkade, toaletter som inte spolade, vatten som inte fanns osv osv. Men Tony är kunnig och alltid lugn och trygg. Sånt smittar av sej, i alla fall på mej. Jag kan slappna av och ägna mej åt mina sysslor. Samtidigt vet jag att om det händer nåt så kommer Tony och "räddar" situationen. Men han behövde inte rädda mej som tur var. Allting funkade som det skulle.

Trycket var enormt på bistron. Ölen tog nästan slut! Maten också. Oj vad jag sålde! Det var nog nytt personligt rekord.

Med 25 min försening kom vi småningom fram till Stockholm. Vi fick en dryg timmas rast och jag passade på att ta en snabbfika med en gammal kompis. Sen var det dags att åka tillbaka. På hemvägen hade vi en upprörd professor med oss. Jo han sa det. Han sa ganska mycket. Han hade råkat hamna i en vagn utan ventilation och det tyckte han visst var vårt fel. Först hade han skällt ut Tony och sen kom han till mej i bistron och förklarade att han åkte mycket tåg och detta var det värsta han varit med om. Varför kopplade vi inte bara bort en icke fungerande vagn? VA VA VA!?!?!?!? Nu hade jag ett ganska bra svar på det men det svaret hade jag inte en chans att framföra. Professorn pratade non-stop. Lite lustigt att han nämnde att han var professor. Precis som att det inte hade varit lika hemskt om han varit en vanlig arbetare? Klart det vore! Vi gör ingen skillnad på folk och folk. Inte Tony och jag i alla fall. Professorn fick sitta i bistron hela resan. Han var lugn sen.

Det var en intensiv men kul tur - även om den var i varmaste laget. Men tiden går fort när man har mycket att göra och det är synd att klaga. Somrar ska vara varma!